Etikett: Håkan Nesser

Det finmaskiga nätet av Håkan Nesser

Gunnar Barbarotti och Eva Backman håller på att runda av sina arbetsliv i polisens tjänst och ska dra sig tillbaka till sitt hus på Gotland. En ö dit redan deras gamla kommissarie Asunander redan flyttat till. Vid ett möte så presenterar Asunander ett fall han inte kunnat släppa, trots att det gått 30 år och som han vill ha Barbarottis hjälp att titta på.

En man kontaktar polisen i Kymlinge och säger att han har mördat sin fru. När polisen kommer hem till paret där kvinnan skulle ligga mördad är det tomt. Så frågan är om det är ett mord eller ett försvinnande?  Spåren leder vidare via kapade lillfingrar och guldfynd på Gotland.

Det här är den tionde och sista boken i serien om Barbarotti. Serien är en fortsättning på serien om kommissarie Van Veeteren som startade med boken Det grovmaskiga nätet 1993. Så rent titelmässigt så knyter Nesser ihop säcken riktigt snyggt.

För mig som älskat serien om Barbarotti, som under åren blivit serien om Barbarotti och Backman, så känns det som att ta på sig ett par väl ingådda tofflor när man börjar med boken. Nej, tofflorna är inte av senaste snittet men dom är riktigt bekväma. Man känner sig hemma i Gunnar och Evas kärleksfulla gnabbande. Formuleringarna känns så naturliga trots att de ibland är lite bakvända.

Jag skrev att det var de tionde boken om Barbarotti, något det också står på bokens framsida. Ska man räkna noga, varför man nu ska göra det, så finns det elva böcker där Barbarotti är med. De vänsterhäntas förening är boken där Barbarotti och Van Veeteren träffas som första och enda gången. Det är också första boken som Reine Brynolfsson läser. De tidigare har Nesser själv läst in, något jag saknar. Nu gör Reine det bra men med all sin skådespelarerfarenhet så får han ändå inte riktigt till de mustiga svordomarna som Nesser levererar så bra på sin närkingska.

Trots att det här är finalen av en, eller två, serier så är blir det inte något storslaget fyrverkeri som vi bjuds på. Men det känns ändå hedersamt på något vis och jag har en känsla att varken Barbarotti eller Backman är så mycket för storslagna fyrverkerier. Ett klurigt fall som hittar sin lösning, det är mer värdigt.

Det finmaskiga nätet blir den sista gången vi får träffa Gunnar Barbarotti och Eva Backman. Som vanligt presenteras Håkan Nesser ett till synes olösligt problem som han sakta men säkert nystar upp för oss. Jag delar ut en fin final fyra i betyg här. 

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

0

Levande och döda i Winsford av Håkan Nesser

En kvinna betalar hyran kontant för ett boende utanför Winsford i England. Hon har en hund med sig och påstår sig vara författare. Det boende i den lilla byn har väl ingen anledning att ifrågasätta något av det men i själva fallet är det inget av det som stämmer, möjligtvis med undantag för det med hunden. 

Vi lyssnare få tidigt veta att kvinnan egentligen är på en sorts flykt, en flykt där hennes man är inblandad. Mannen är en högt aktad akademiker och författare som hängts ut i media och kvinnan jobbar inom media, när hon inte är på flykt.

Så mycket mer går inte att säga om handlingen för att inte förstöra några överraskningsmoment. För vi får bit för bit reda på att något hemskt har hänt. Men exakt vad höljs i dunkel väldigt länge.

Jag trodde mig lyssnat på det mesta med Nesser och när den här blev bioaktuell så var jag nästan säker på att jag lyssnat på den, men icke. Så när jag sen fick chansen att gå på filmpremiären så såg jag till att råda bot på det innan. Om jag skulle råka komma i samspråk med Håkan. 

Jag tycker filmen är fantastisk med Mirja Turestedt som Maria. Filmen är boken väldigt trogen när det kommer till känsla, det vilar en Nessersk ande över den. Så med det sagt så betyder det ju också att jag gillar boken. 

Precis som flera av Nessers böcker så får vi inte alla svar i slutet. Jag vet att det är en vattendelare. Vissa tycker att man bryter ett kontrakt med lyssnaren medan jag tror jag är av uppfattningen att regler är till för att brytas. I alla fall om man heter Håkan Nesser.

Det här är något så ovanligt som ett omslag med en uppläsare på. Därför blir man lite förvånad när det inte är hon som läser boken. Blev det rörig. Det är Mirja Turestedt på omslaget, i egenskap av skådespelare, och det är Anna Maria Käll som läser boken så förtjänstfullt.

Filmaktuella Levande och döda i Winsford utspelar sig till stor del på den engelska landsbygden. Annars är en typisk Håkan Nesser bok, så bli inte besvikna om ni inte får alla svaren i slutet. Och från mig får boken en vindpinad fyra.

Uppläsare: Anna Maria Käll 

Betyg:

0

En ung mans färd mot natt av Håkan Nesser

Gymnastikläraren och den före detta tiokamparen Allan Femling har för ovanlighetens skull beställt en pizza. En pizza han dock inte får äta. För när han öppnar dörren blir han skjuten med två skott i bröstet och ett i huvudet. Femling bor av en slump i samma område som kriminalinspektör Borgsen eller Sorgsen som kan kallas på stationen. Om det är den geografiska närheten till offret som gör att han får fallet på sitt bord är oklart. Klart är dock att Sorgsen inte är på topp efter sviterna av covid. Något som gör att han inte riktigt klarar av att leda jakten på gymnastiklärarens mördare. Men Barbarotti och Backman stöttar sin kollega, både på jobbet och privat. När ett andra mord sker nästan direkt under Sorgsens balkong så blir det skarpt läget. Två mord i samma område i Kymlinge hör inte till vardagen.

För oss som lärt känna våra poliser i den fiktiva staden Kymlinge är det här ett kärt återseende. Det strävsamma kollegorna och äkta paret Gunnar Barbarotti och Eva Backman är tillbaka. Den här gången är covid-pandemin över och morden som ska lösas sker i Kymlinge, närmar bestämt i området som i folkmun kallas Pittlösa. Det för att det bor så många frånskild ensamma kvinnor där, som alltså är just Pittlösa. Ett exempel på Nessers underfundiga språk. Ett språk jag älskat i över tjugo år vid det här laget. 

Vad det gäller handlingen så får vi ganska snart reda på vem mördaren är. Men då antalet spår och uppslag är få så tar det tid för Barbarotti och Backman. Tid som får Barbarotti och börja fundera på slutet på sin poliskarriär. Ett slut som skulle bli en början på ett liv på Gotland om han själv får bestämma. Om det är ett sätt att runda av den här serien eller inte vet jag inte, men hoppas inte det. 

Jag saknar fortfarande att Håkan inte läser sina böcker längre men visst funkar det med Reine Brynolfsson också.

Ung mans färd mot natt är den 9:e boken om det strävsamma paret Barbarotti och Backman. Jag älskar Håkan Nessers underfundiga språk samt sätt att bygga upp spänning. Snyggt och väl värd sin fyra.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

0

De 20 bästa ljudboksuppläsarna, enligt mig

När jag nu lyssnat på 1600 böcker så kan det vara läge för en summering. Så varför inte en topplista med de bästa ljudboksuppläsarna, enligt min lista. När jag går igenom min lista kan jag konstatera att jag har lyssnat på nästan 700 olika författare och strax över 350 olika inläsare.

Så om man tittar på vilka uppläsare som har fått högst betyg genom åren så har jag sammanställt en lista nedan. Kriteriet för att få vara med på listan är att jag har lyssnat på minst tre böcker av uppläsaren.

Att hitta Jonas Malmsjö överst på en lista när det handlar om uppläsare i Sverige är kanske inte någon superskräll. Men att ha ett snittbetyg på 4,29 på 75 böcker är mer imponerande. Jämför man det med Viktor Åkerblom så har jag ”bara” lyssnat på fyra böcker med honom. Fyra bra böcker ska säga där en av dom är Shuggie Bain. Sen finns det uppläsare på listan som i princip bara läst in en viss serie, som Niklas Falk som läst in böckerna om Sebastian Bergman som jag gillar.

Uppläsarna med högst medelbetyg

1. Jonas Malmsjö – 4,29(75)
2. Viktor Åkerblom – 4,25(4)
3. Thomas Hanzon – 4,18(11)
4. Niklas Falk – 4,11(9)
4. Peder Falk – 4,11(9)
6. Peter Andersson – 4,09(21)
7. Stefan Sauk – 4,08(68)
8. Björn Bengtsson – 4(12)
8. Björn Granath – 4(6)
8. Niklas Engdahl – 4(4)
8. Alexandra Rapaport – 4(3)
8. Anton Berg – 4(3)
8. Jacob Nordenson – 4(3)
8. Katharina Cohen – 4(3)
8. Maria Samuelsson – 4(3)
8. Ola Rapace – 4(3)
8. Shanti Roney – 4(3)
8. Torbjörn Flygt – 4(3)
19. Lo Kauppi – 3,9(20)
20. Christian Fex – 3,88(9)

Jag väljer sällan böcker efter uppläsaren, men jag tror att listan nedan speglar mina favoriter bättre. I den hittar vi giganter som Magnus Roosmann, Reine Brynolfsson, Katarina Ewerlöf och inte minst nestorn och i mina öron Mr Ljudbok Torsten Wahlund.

Uppläsarna som jag lyssnat mest på

1. Magnus Roosmann – 96(3,76)
2. Reine Brynolfsson – 92(3,79)
3. Katarina Ewerlöf – 81(3,58)
4. Torsten Wahlund – 78(3,15)
5. Jonas Malmsjö – 76(4,29)
6. Stefan Sauk – 68(4,09)
7. Tomas Bolme – 61(3,85)
8. Gunilla Leining – 45(3,64)
9. Fredde Granberg – 33(3,42)
10. Mirja Turestedt – 29(3,72)
11. Mattias Linderoth – 23(3,83)
11. Anna Maria Käll – 23(3,09)
13. Peter Andersson – 21(4,10)
14. Lo Kauppi – 20(3,9)
15. Håkan Nesser – 19(3,42)
16. Per Juhlin – 18(3,56)
17. Martin Wallström – 17(3,53)
17. Marie Richardson – 17(3,29)
19. Mats Eklund – 15(3,27)
19. Niklas Engdahl – 15(3,27)

Precis som när jag listade ljudboksförfattare så innehåller listorna få kvinnor. Det är inget medvetet val från min sida. Jag lyssnar på de böcker jag tycker verkar intressant och det är förlagen och författarna som väljer uppläsare. Sen är min erfarenhet att könet på uppläsaren ofta följer med könet på huvudpersonen i boken. Så med det kan vi konsarera att de spänningsromaner, för det är merpareten av det jag lyssnat på genom åren har övervägande manliga huvudpersoner. Vilket inte är så konstig. Skulle det finnas någon där ute med en liknande lista som lyssnat på Feelgoodböcker är jag övertygad att könsfördelningen skulle vara den omvända.

Klicka på länkarna på uppläsarna för att läsa recensioner jag skrivit om böcker de läst in.

1

De 20 bästa ljudboksförfattarna, enligt mig

Nu när jag lyssnat på mer än 1600 böcker så kan det vara läge för en summering. Så varför inte en topplista med de bästa ljudboksförfattarna, enligt min lista. När jag går igenom min lista kan jag konstatera att jag har lyssnat på nästan 700 olika författare och strax över 350 olika inläsare.

Så om man tittar på vilka författare som har fått högst betyg genom åren så har jag sammanställt en lista nedan. Kriteriet för att få vara med på listan är att jag har lyssnat på minst tre böcker av författaren. Ibland skriver jag författare tillsammans och då har jag försökt fått med det som en fotnot. Det är två författare som sticker ut, Mattias Edvardsson och Stieg Larsson. Båda har fått femmor för alla böcker jag lyssnat på och har således medelbetyget 5,0 vilket är helt fantastiskt.

Författarna med högst medelbetyg

  1. Mattias Edvardsson – 5,00 (4)
  2. Stieg Larsson – 5,00 (3)
  3. Anders Roslund(Börje Hellström) – 4,67 (12)
  4. Pascal Engman(Johannes Selåker) – 4,63 (8)
  5. Sammy Jeridi – 4,60 (5)
  6. Jeffrey Archer – 4,60 (5)
  7. Dan Brown – 4,57 (7)
  8. Lars Kepler – 4,50 (10)
  9. Erik Lewin – 4,50 (4)
  10. Lena Ebervall, Per E Samulson – 4,43 (7)
  11. Camilla Läckberg – 4,38(8)
  12. Jussi Adler-Olsen – 4,33(6)
  13. Fredrik Backman – 4,33(3)
  14. Peter Nyström, Peter Mohlin – 4,33(3)
  15. Markus Lutteman – 4,29(7)
  16. Kristina Ohlsson – 4,25(12)
  17.  Cilla och Rolf Börjlind – 4,25(8)
  18. Caroline Grimwalker – 4,25(4)
  19. Don Winslow – 4,2(5)
  20.  Peter James – 4,2(5)

Antalet lyssnade böcker inom parantes.

Sneglar man utanför topp 20 listan så hittar man fantastiska författare som Leffe Grimwalker, Jørn Lier Horst, Pernilla Ericson och Cecilia Sahlström. Alla med ett medelbetyg på 4 eller mer.

Det kan också vara intressant att titta på vilka författare jag lyssnat mest på under åren. Den listan toppas av två amerikaner.

  1. Michael Connelly – 36 (3,86)
  2. David Baldacci – 33 (3,82)
  3. Jan Guillou – 30 (3,87)
  4. Dag Öhrlund – 26 (4,04)
  5. Håkan Nesser – 26 (3,50)
  6. Arne Dahl – 18 (3,94)
  7. Dan Buthler – 17 (4,35)
  8. Jo Nesbø – 17 (3,88)
  9. Peter Robinson – 17 (3,71)
  10. Mons Kallentoft – 17 (3,59)
  11. Lee Child – 16 (3,69)
  12. Jørn Lier Horst – 14 (4,00)
  13. Anne Holt – 14 (3,79)
  14. Anders Jallai – 13 (3,92)
  15. Liza Marklund – 13 (3,46)
  16. Anders Roslund – 12 (4,67)
  17. Kristina Ohlsson – 12 (4,25)
  18. Leif GW Persson – 12 (4,00)
  19. Harlan Coben – 12 (3,58)
  20. Kjell Eriksson – 11 (3,09)

Medelbetyget inom parentes.

Jag kan konstatera att båda listorna domineras av manliga författare. Det är inget medvetet val från min sida men historiskt har det varit så att det är fler män som skrivit lite hårdare spänningsromaner som är det jag lyssnar mest på. Något som håller på att ändras men då listan sträcker sig över nästan 25 år så hjälper det inte. Skulle jag lyssnat på Feelgood så skulle troligtvis fördelningen varit den omvända.

Det är naturligtvis svårt att göra en topplista som sträcker sig över nästa 25 år. Visst finns det böcker som jag skulle vilja omvärdera betyget på i efterhand för att boken har åldrats bättre eller sämre. Men samtidig så är det nog ändå mest rättvist att sätta betyget direkt efter man är klar med boken.

Jag är säker på att ni inte håller med mig om allt på listan, men det är ju det som är det fina med litteratur, det är okej att tycka olika.

0

Håkan Nesser – Det kom ett brev från München

Samtidigt som pandemin härjar i världen så bjuder den världsberömda konstnären Ludvig Rude in sina syskon till en gammal skola i Sillingbo. Anledningen är att han inte har så långt kvar att leva. Alla syskon kommer. Dagen efter första kvällen hittas huvudpersonen mördad.

Då den fiktiva byn Sillingbo ligger utanför den fiktiva staden Kävlinge så hamnar det här mordet Barbarotti och Beckmans bord.

På det här sättet skapar Nesser en klassisk låsta-rummet deckare, allt med pandemin som kuliss. Med största säkerhet är det någon av de sex andra som bodde i huset när konstnären mördades som är gärningsmannen. Samtidigt står ett litet fönster på glänt att det kan vara någon utomstående.

Jag har en teori om att många författare väljer att lägga handlingen antingen före eller efter pandemin för att den tiden var så olik allt vi upplevt. Nesser gör tvärt om, han använder sig av den för att begränsa antalet misstänkta och samtidigt försvåra polisens arbete. Ett intressant och annorlunda drag.

Annars är det ju samspelet mellan Barbarotti och Backman som är den stora behållningen. En relation som utvecklas under seriens nio böcker. Först bara som kollegor och i de senaste böckerna som sambos.

Att Barbarotti har sitt eget förhållande till gud har vi fått lära oss. Det blir något som han får användning för i det här fallet då offret också började få se över sitt förhållande till gud.

Visst saknar man Nessers röst vid uppläsningen men tror jag sagt det förr, Reine Brynolfsson har gått från att vara en vara en ersättare till att tagit över dom ordinarie spelare i Nesserlaget.

Jag är ju väldigt svag för Håkan Nesser ibland lite gubbiga språk. I det kom ett brev från München får han till en klassisk låst-rummet deckare med pandemin som kuliss. Snyggt och väl värd sin fyra i betyg.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg

0

Håkan Nesser – Schack under vulkanen

Håkan Nesser har ett väldigt eget och målande språk. Jag förstår om vissa ser det som gubbigt men jag älskar det. Bara titeln Schack under vulkanen är ju underbar. När författare börjar försvinna i Kymlinge blir kommissarie Barbarotti något motvilligt inkopplad. Då hans kollega och livskamrat Eva Backman är bortrest får han ta sig an fallet på egen hand. Det här är ett typisk Nesser mysterium där vi bit för bit får reda på vad som hänt.
Jag har funderat på hur författare ska behandla 2020 då pandemin ändrade vårt sätt att leva. Hittills har de böcker jag lyssnat på förlagt handlingen antingen före eller efter pandemin för att inte behöva förhålla sig till den. Så det här är den första boken där den blir en del av historien. Ingen stor del, men en del.
Det här är inte den bästa i Barbarottiserien. Historien är lite rörig ibland och sluten kunde vara bättre i min smak. Men som jag varit inne på tidigare så vägs det upp av språket. Vem gillar inte titeln på en påhittad bok med namnet ”18 samtal med en häst, om jag hade en”. Det är Nesser i en liten ask.
Visst saknar man att Nesser läser sina egna böcker på sin gnälliga närkingska. Det finns ingen som kan leverera svordomar och citat som han. Med det sagt så har Reine Brynolfsson tagit över de senaste böckerna i serien med den äran.
I Schack under vulkanen försöker Gunnar Barbarotti lösa mysteriet kring ett antal försvunna författare. Kanske inte den bästa boken i serien men det vägs upp av Håkan Nessers underbara och unika språk. Blir en fyra i betyg från mig.
Uppläsare: Reine Brynolfsson
Betyg:

0

Håkan Nesser – Den sorgsne busschauffören från Alster

Bara titeln Den sorgsne busschauffören från Alster skvallrar om att det är en bok av Håkan Nesser. Om vi räknar bort De vänsterhäntas förening där Barbarotti gästspelade så är det åtta år sen senaste vi hade glädjen att träffa Gunnar Barbarotti och Eva Backman, då i Styckerskan från Lilla Burma. Serien om Barbarotti är en av de mest ojämna bokserier jag kan komma på. Den här boken tillhör en av det bättre och är uppe och snuddar på den bästa, En helt annan historia. Jag har förståelse för dom som inte klarar av Nessers lite gubbiga språk men själv njuter jag av det. Ännu bättre blir det när han läser själv med sitt gnälliga kumlamål, men även om det är Reine Brynolfsson som läser den här gången så kan jag höra Nessers röst i huvudet ibland. Det här är en snillrik historia, helt in Nesser anda, om den före detta akademikern och till lika före detta busschauffören Albin Runge. Bit för bit får vi veta vad som hänt vår sorgsne huvudperson och författaren lämnar tillräckligt med ledtrådar så vi som lyssnar får en chans att gissa på vad som verkligen hänt honom. Jag har tidigare utsett Jørn Lier Horst till den långsamma deckarens mästare, men kanske måste se över den titeln. Här är tempot inte speciellt högt och man hinner med att tänka själv. Varken Barbarotti, Backman eller någon annan av karaktärerna i boken får pulsen att skena, allt hänger på historien vilket har sin charm. Som ni hör är jag svag för Nesser och hans sätt att berätta kluriga historier. Det händer att han trasslar in sig men det gäller inte den här gången. Det är spännande ända till slutet.
Håkan Nesser är tillbaka med en ny bok om Gunnar Barbarotti efter 8 år. Den sorgsne busschauffören från Alster är en skickligt berättad historia i sann Nesser-anda, jag har njutit i 10 timmar, stark fyra.
Uppläsare: Reine Brynolfsson
Betyg:

1

Håkan Nesser – Tom

En kvinna i Arlach får ett telefonsamtal från Tom en tidig morgon 1995. Det är starten till den här historien som har en koppling till en händelse 1973. Det här är en klassisk Nesser roman som utspelar sig i den Nesserska fiktiva världen som vi lärt oss tycka om. Berättelsen har ett antal vändningar som det ska vara i Nessers böcker. Även om det börjar bli tjatigt att ta upp, men visst saknar man författarens egen röst som uppläsare. Med det sagt faller ingen skugga på Anna-Maria Källs uppläsning. Då det är en kvinna som är bokens huvudperson så passar det bra med en kvinnlig uppläsare. Jag tycker att det är en storhet att kunna berätta en så här historia på bara 3,5 timmar. Grillar man Håkan Nesser är det här en liten pärla.

Uppläsare: Anna Maria Käll

Betyg:

0

Håkan Nesser – De vänsterhäntas förening

Jag har full förståelse att alla inte gillar Håkan Nessers sätt att skriva. Det skulle nog kunna beskrivas som klurigt, gubbigt och lite långsamt. Ett talande exempel på just detta skulle kunna vara ”Cash is king, en något ålderstigen monark måhända, men still going strong”. Jag gillar det. Förutom ett stort antal fristående romaner har Nesser skrivit två bokserier. Den mest kända om kommisarie Van Veeteren i Mardam och den andra om Gunnar Barbarotti i Kymlinge. Nu möts dom för första gången. Det är som att Jan Guillou skulle låta Carl Hamilton få möta bröderna Lauritzen. Sin vana trogen har Nesser fått till en komplicerad historia. I det här fallet sträcker den sig över flera decennier och över landsgränser. Med utgångspunkt i den fiktiva staden Mardam som ligger någonstans i nordvästra Europa(tror jag) och med förgreningar till Kymlinge som också är en fiktiv stad men som är placerad i södra Sverige. Jag gillar den här historien som har sitt avstamp i en klubb för ett gäng ganska misslyckade killar som råkar ha det gemensamt att de är vänsterhänta. Att sen få in den sedan länge pensionerade Van Veeteren och Barbarotti i utredningen utan att det känns krystat är också snyggt skrivet. Reine Brynolfsson gör en jättebra inläsning men visst saknar man Nessers gnälliga närkingska. Det här är en av de bästa böckerna från Nesser på många år. I serien om Barbarotti är det bara En helt annan historia som slår den.

Uppläsare: Reine Brynolfsson

Betyg:

1

Blogg på WordPress.com.

Upp ↑