
Hanne Wilhelmsens värld rasar fullständig. Hennes fru har lämnat henne och tar dotter Ida med sig och när en av hennes få vänner, polisen Henrik Holme, hittas brutalt mördad måste hon erkänna för sig själv att hon är en väldigt ensam människa. Det enda hon kan i livet är att lösa brott så det halmstrået klamrar hon sig fast vid.
Utredningen av mordet leder henne in i en kuslig verklighet när det också visar sig att ett antal oförklarliga graviditeter är en del av en större, skrämmande helhet.
Tolv otämjda hästar är lite som titeln hintar om den tolfte boken i serien om Hanne Wilhelmsen. Här låter Anne Holt sin huvudkaraktär tryckas ner så långt ner i skiten det går. Allt för att visa vilken eländig människa det finns bakom den där masken hon burit. Från Oslos mest hyllade polis till detta. Ett intressant drag. Sen är inte Hanne Wilhelmsen den hon är om hon inte tar tag i situationen, på sitt kantiga sätt.
Jag gillar kombinationen av trasig introvert och arrogant huvudperson kombinerat med den verklighet som finns i det modena Oslo. Det märks att Anne Holt vet hur en slipsten ska dras. En del i det är de till en början nästan helt olösliga mysterier som förekommer i hennes böcker. I den här är det kvinnor som blivit gravida utan att veta hur.
Som i de flesta av böckerna om Hanne Wilhelmsen är det Magnus Roosmann som står för inläsningen. Ett av de få undantagen från regeln att uppläsarens kön ska vara det samman som huvudpersonens. Jag vet inte om det är en bidragande orsak till att Hanne upplevs som så fyrkantig. Hur som helst så läser Magnus bra.
Anne Holt kör Hanne Willelmsens liv så långt ner i skiten det går i Tolv otämjda hästar. Men trots det är Hannes hjärna lika vass vanligt. Spännande och med gåtor som först ser olösliga ut, det blir en fyra i betyg.
Uppläsare: Magnus Roosmann
Betyg:










